Beaucastel - gott och elegant!

Slingrande fransk byväg rätt över åkern. Lunchen på Fine Roche i utkanten av byn Chateauneuf-du-Pape var kanongod. Den nyligen mogna franska sparrisen slank ner lätt som en plätt. Nu var vi på väg till den klassiska och välkända vingården Beaucastel , som ligger strax söder om Orange och i vinområdet Chateauneuf-du-Pape. Det är en verklig högkvalitativ producent och familjen Perrin har funnits här sedan i början av 1900-talet. Jag hade beställt tid för ungefär två månader sedan och nu var vår lilla grupp "inslottade" i en visning av faciliteterna. Rent, snyggt och påkostat.

Förstavinet på gården som är rött är legendariskt och sedan länge ansett som ett av de främsta i regionen. Vinet görs på samtliga 13 av de tillåtna druvorna, 30 % mourvedre, 30 % grenache, 10 % syrah, 10 % counoise, 5 % cinsault och 15 % av diverse (vaccarèse, muscardin, terret noir, picpoul, roussanne, picardan, clairette och bourboulenc, pust!). Mourvedren ger vinet bra struktur och lite Bourdeaux-lik karaktär. Grenachen bidrar med sötma och elegans. Vi provade flera årgångar som alla var ypperliga och välgjorda. Men dyra... Särskilt föll vi för årgång 1990 som var en lyckad årgång för viner i hela Europa.

Vingårdens andravin , det röda Coudulet de Beaucastel görs ungefär på samma sätt som prestigvinet, men druvorna kommer från en annan vingård som ligger på "fel" sida gränsen för att få klassas som Chateauneuf-du-Pape. Jordmånen är identisk, men vinet har beteckningen Côte-du Rhône. Kostade 19 euro.

I båda vinerna doftade vi bär och aningen vitpeppar i perfekt balans med garvsyran och eken. I smaken fann vi hallon, mineral/sten (som det finns mycket av här, galets), körsbär och en viss örtighet.

Mot södra Rhône!



Vi är på väg till södra Rhône...

 

I trakten kring staden Orange hittar man berömda vindistrikt som Châteauneuf-du-Pape, Gigondas, Vacqueyras och Beaumes-de-Venise. Här görs kraftfulla röda viner, samtidigt som man även framställer spännande vita viner, både torra och söta. Det finns världsberömda kultproducenter med flaskor för tusentals kronor, men också ett myller av fantastiska viner till mer rimliga priser.

De röda vinerna görs nästan alltid på flera olika druvsorter i södra Rhone. I Chateauneuf-du-Pape är det vanligt att man använder upp till 13 olika druvor. De vanligaste druvorna i röda viner från södra Rhône är Grenache, Syrah, Mourvèdre och Carignan.

Vi åker hit imorgon Följ oss!

Flaskan...

Här är flaskan som är kantig och väldigt läcker.

Vår i Provence - vinrankan knoppas. En god rosé.

Vi åkte "La Provencal", motorvägen i södra Frankrike. Vinfälten var fulla av knoppande vinrankor. I trakten av den lilla staden Lorgues tog vi av från motorvägen. Strax utan för stan´ligger Château de Berne, från början ett litet slott från korsriddartiden, idag en stor vinanläggning. 

Ljuvlig plats mitt i det böljande kulliga vinlandskapet! Vi drack en ljus rosé med mycket smak och fin balans. Vinet heter "Grand Récolte", 2010 och är en Cotes de Provence. Roséerna från Provence är nästan alltid ljust rosa med dragning åt grått, faktiskt. De har en förvånande stor smakpalett och har ofta tagit upp aromer av alla de örter som växer här.

Champagneskolan lektion 4 hur gör man???

Skörden måste, enligt lag, ske manuellt. De mogna druvorna pressas i stora druvpressar, och saften rinner ur dem. Sedan vidtar själva jäsningen av druvsaften. 

Enligt EU:s regler från 1994 får beteckningen champagnemetoden / “méthode champenoise”/ bara skrivas  om mousserande viner från Champagne. Däremot använder vinmakare metoden överallt där mousserande viner tillverkas, men måste då kalla den för annat namn...

Först låter man vinet jäsa en gång på fat eller ståltankar för att därefter genomgå en andra jäsning på flaska. Den andra jäsningen ger ett naturligt kolsyrat vin. Jästfällningen måste sedan tas bort. Det sker genom att flaskan i omgångar vänds med halsen nedåt och skakas lätt för att flytta jästfällningen till ett bra läge i flaskans hals. Detta sker i små steg där flaskan rör lite i taget. Slutligen kyls halsen i de uppochnervända flaskorna så att fällningen fryser till ett litet isblock. Flaskorna vänds upprätt och den tillfälliga förslutningen (en kronkapsyl) öppnas så att fällningen skjuts ut av övertrycket i flaskan. Man får inte stå ivägen... Vad händer sedan?

Champagneskolan lektion 3 - druvorna och "Lily"...

Tre druvor används i  champagne:

Blå druvor: Pinot Noir och Pinot Meunier som ger kraft och fyllighet.

Grön druva: Chardonnay. Den här druvan finns i de champagner som lagras. Druvan ger eleganta, friska champagner med en tydlig mineralton. Har bra syra.

Det finns inget som säger hur mycket eller lite av de olika druvorna som ska ingå i champagne. Det vanligaste är att man blandar två eller tre av druvorna, men det är också vanligt att champagne görs av endast en druvsort.  Champagner som görs enbart av Chardonnay kallas Blanc-de-Blancs. Champagner som görs enbart av Pinot Noir eller Pinot Meunier kallas Blanc-de-Noirs.

1900-talets mest kända champagneänka är madame ”Lily” Bollinger. I trettio år, 1941–71, styrde hon sin firma Bollinger mycket framgångsrikt och med perfektionism. Hon cyklade långt upp i åren mellan sina vingårdar i Aÿ. Hon berättade också om hur man ska dricka champagne:

”Jag dricker champagne när jag är glad och när jag är ledsen. Ibland dricker jag det i enrum. I sällskap tycker jag det är obligatoriskt. Jag smuttar lite på det om jag inte är hungrig och dricker det om jag är hungrig. Annars rör jag det inte – om jag inte är törstig förstås.”

Champagneskola lektion 2 - läget!

Vi trodde vi skulle landa på EuroDisney men damp ner med Ryanair strax utanför Châlons-en-Champagne som ligger mitt i prick i södra Champagne.  Flyget var nästan gratis och vi fick stå ut med de något militanta flygvärdinnorna... Vi tog ut vår hyrda bil på flygplatsen och åkte en kvart fram till vårt hotell. Ett gammalt läckert slott med vallgrav i södra Champagne ( www.etoges.com/ ). Slottet är en bra utgångspunkt för den som vill upptäcka och botanisera i Champagne. Så läckert!

Champagne ligger så långt norrut att det ibland kan vara svårt att få druvorna att hinna mogna ordentligt. Städerna Reims och Épernay är champagneproduktionens huvudorter. Sedan finns det drygt 300 byar där man odlar druvorna och framställer den bubblande drycken.

Under jordlagret i Champagne finns en kalkrik kritbädd och just jordmånen och det nordliga läget gör champagne så unik och svår att kopiera. Titta på kartan nedanför så ser ni de områden som får lov att sätta champagne på etiketten.

Ordet champagne används ibland för att beskriva mousserande vin även från andra delar av världen, men det är endast vin från själva champagnedistriktet och som har framställts enligt "méthode champenoise" (vi återkommer till det senare…) som får lov att kallas champagne, eftersom detta är en skyddad ursprungsbeteckning.