Hos Mathilde i Champagne

 

Mathilde tog fram en flaska där "proppen" skulle tas bort...

En duktig och påhittig tjej som har tagit över familjevingården i byn Vaudemange i Champagne. Byn är klassad som en premier cru-by.  Den ligger strax nedanför den sydöstra delen av Montagne de Reims, den skogbevuxna kullen söder om staden Reimes. Den här byn och några byar intill odlar mest chardonnay. Vi provade oss igenom Mathildes alla champagner, inklusive en av hennes millesimes. Mycket välgjorda och med bra balans och fina och behagliga bubblor. 

På hennes vingård och hos flera andra småodlare som vi också besökte har champagnerna personliga uttryck och ligger bra till prismässigt, mellan 20-30 euro/flaska. 

Vi korkade upp en Rochet-Bocart (=namnet på vingården), Blanc de Blancs, extra brut, från Mathilde till lunchen. Kan bara säga att den var jättebra. 

Mitt fönster i Belleville

 

Utsikt från mitt fönster på kvällen

Det var en av de minsta hissar jag någonsin åkt i. Efter en skakig uppåtfärd stannade den på tionde våningen. Belöningen var hisnande - där låg Paris för mina fötter. 

Belleville, där jag tillfälligt slagit ner mina bopålar är långt från de turisttäta delarna av Paris. Jag är nog den enda turisten här. 

När baron Haussman på 1800-talet skulle plöja ny mark till boulevarderna fick den fattiga arbetarbefolkningen flytta. Och det gjorde de - uppåt på höjderna dit än idag inga snörräta boulevarder kommit. Husen står som utslängda i en charmig röra. Gamla som nya. Här hittar man det genuina Paris.  

Det sägs att omkring 100 olika nationaliteter i vågor hittat hit under åren. Invandrare från de forna franska kolonierna, flyktingar från Östeuropa, Turkiet och Armenien. Kineser, vietnameser, italienare och judar. Och alla har de satt sin prägel på Belleville. Det är en tillflykt för alla och jag har upplevt mycket vänlighet här. 

Nu ska jag ut och handla i de många små specialbutikerna på rue Belleville. Massor av ost- och vinbutiker, chocolatiers som är riktiga konstnärer och alla dessa slaktare och traiteurs. Fransmän verkar äta som hästar men ser inte alltför välnärda ut.

Bonne soirée! och vi ses snart för en promenad i den jättestora parken Butte-Chaument som ligger i Belleville och för vinskördefesten i Montmartre som ligger nästgårds. Kolla bloggen.

 

Vilda druvor och kryddiga viner...

Intresserad av hur vinerna smakade under antiken? Från Systemet kan du prova det  vita, lite söta vinet Diamant från Cypern för 81 kronor som aperitif eller till en somrig bärdessert, det halvsöta, lite knäckiga men friska Vintry's Madeira Fine till kraftiga och smakrika ostar, eller en välgjord, kryddrik julglögg till pepparkakor med blåmögelost på. Då vet du. 

Jag är inget stort fan av söta viner men väl av hur vinhistorien ser ut och provar gärna. Just dessa viner ger en hint om vad man drack under antiken, hos greker och romare - kryddigt och med sötma. Man tillsatte honung, örter och kryddor som kanel och pomerans för att få lite mer smak och dölja skavanker. 

Viner har gjorts i tusentals år och vaggan stod i nuvarande Geogien - Turkiet - Iran. Greker, etrusker och romare odlade och tillverkade lite senare. Vinrankorna var från början vilda och några vidare anläggningar för vinifiering fanns naturligtvis inte. Vinet blev som det blev. Lerkrus och amforor har länge använts både när vinet tillverkades och fick jäsa och sedan för förvaring. 

Vinerna späddes ofta ut med vatten. Varför vet man inte säkert men kanske för att mildra berusningen och för att kunna dricka mer. Det ansågs vulgärt att bli alltför berusad i det gamla Rom. Det var inte bara för njutningens skull som vinet flödade. Ofta fick vin vara basen när man tillredde mediciner i det gamla Grekland.

Fanns han verkligen - den vackre Dionysos